Som ni vet har vi ju haft lite täckesproblem med våran lilla pownie. Beställde ju storlek 105 åt honom, vilket visade sig vara för litet.

Inte första gången som vi haft täckesproblem, och jag tänkte faktiskt berätta om det första täckesproblemet, som var av en lite annorlunda karaktär.

Lite bakgrundsinformation: Innan Dumle kom till oss hade han aldrig haft täcke på sig. Kanske låter lite konstigt i vissa öron, men där han kommer ifrån har vintrarna varit så milda, och han har haft så mycket päls, så han har aldrig behövt ha täcke på sig.
Men här uppe har vi ju mer än 30 minusgrader om det vill sig illa, så vi bestämde oss för att han skulle ha ett täcke iallafall.
Så dagen innan han kom till oss så var jag på Granngården och införskaffade ett lila, fodrat regntäcke i storlek 105. Det var för övrigt det enda täcke dom hade som var i den storleken...

Så kom han då, på torsdag-kvällen. På lördgen börjde det snöa, så då tänkte vi att vi skulle sätta på honom det nya täcket.
Men det var lättare sagt än gjort! han hade ju aldrig någonsin haft täcke på sig, blev livrädd och höll på att mosa oss alla tre för att komma undan.
Slutade med att jag och Hedda fick knöla ihop täcket, och "bolla" det mellan varandra ovanför hans rygg. Då slutade det vara läskigt, och blev spännnde istället. Först då vågade han sig fram och titta på det ordentligt, och först då kunde vi börja jobba med att vänja honom vid det.
Steg 2 var att vi vecklade ut det och liksom drog det ovanför honom, lät det landa på hans rygg med jämna mellanrum. När han slutade jaga upp sig över det, kunde vi lägga ner täcket på ryggen på honom.
Det tog ungefär 2 dagar att vänj honom vid det så pass så att vi för första gången kunde spänna fast täcket. Bensnörena var vi tvugna att ta bort, för han slog när man skulle spänna dem. Svans-snöre fick det bli, med lite övertalning.

Allt som allt så tog det ungefär en vecka innan vi vågade släppa ut honom med täcket på. Ville inte gärna att han skulle få panik och börja springa - Då hade nog all täckesträning varit förgäves.

Dumle vande sig till slut även vid bensnören, och sen dess har det aldrig varit några problem att ta på honom täcken. Regn-, fleece-, vinter-, skritt-täcken, allt är okay numera.

Och såhär såg han ut första gången som han fick gå utomhus och posera i sitt nya, fina, lila täcke:



Han passar så bra i lila. Var från början inne på att han skulle få ha mintgröna grejor, men sen blev det lila. Det klär ju honom så bra. Men å andra sidan, ALLT KLÄR EN SKÖNHET!! <3