Vi, eller tja, mest jag, får frågan ganska ofta - Varför har Dumles Dagbok så många läsare??

Den frågan har jag ställt mig själv många gånger, och jag har även frågat andra, för att någon kanske har ett svar på det??

.

Antagligen så är det så, att Dumles läsare tycker om det som jag/vi skriver, tycker om att läsa om Dumles små och stora äventyr, och tycker att det är spännande att läsa om Dumle.

Jag tror personligen att Dumle gör halva jobbet, bara genom att vara han, den speciella, unika ponnyn med det speciella unika utseendet, och det speciella sättet att vara. Han är Dumle, helt enkelt, en ponny som är lätt att tycka om, och en ponny som man minns om man en gång "snubblat över honom". =)

.

.

Men sen måste jag ju ge mig själv/Oss lite creds också, för om vi aldrig startat upp bloggen skulle den aldrig existera, och skulle vi inte skriva i den varje dag skulle den strax dö ut. Ni fattar. ;-P

Vad många av er läsare säkerligen inte har uppfattat, är att Dumle faktiskt har 3 ägare. Det är alltså inte 1 tjej som sitter bakom datorskärmen och skriver om Dumle, och heller inte 2, utan 3 stycken. Vilket i sig underlättar och ger bättre uppdatering, eftersom vi alla 3 har vårat eget "skriftspråk" och våra egna idéer, och på så sätt så blir det mycket variation i inläggen.

På senaste tiden har det dock mest varit jag (Kajza) och Hedda som skrivit, eftersom Malin är... Konvalecent, och har varit ett bra tag, och hon har därför inte kunnat ta del av Dumles liv och träning. Mer om hennes sjukdomshistoria kan ni läsa i hennes egen blogg: http://boldpest.blogg.se

.

Dumle köpte vi som utbildningsprojekt och sällskap åt Gromit, och Dumles Dagbok startades upp för att folk i vår närhet, bland annat hans gamla ägare Malin (Måsta Ponnyridskola) skulle få en liten överblick över hur det gick med lill-skrutten. (Det finns även en liten lila skrivbok som vandrar mellan oss och henne, där vi klistrar in bilder och skriver om alla Små och Stora Händelser i Dumles liv. En liten "Dumles Dagbok" kan man säga, mycket gulligare, och förstås mer personlig!)

Den startades alltså inte upp med några som helst ambitioner att få 1500 unika läsare, klättra på några topplistor osv, utan endast som en kul grej, för kretsen av de närmaste.

Tyvärr så tappade vi blogg-lusten under Dumles första år hos oss, vilket är beklagligt, eftersom det hände otroligt mycket i hans liv då. Vid den nya "uppstarten", sommaren 2011, hade han som mest ca 30 läsare på en dag. Det är fullt godkänt, eftersom det är ungefär så många som kanske skulle ha något intresse av att följa hans liv.

Trodde jag, innan läsarstormen kom i början av februari, och statistiken steg dagligen under flera veckors tid.

.

.

Ja, det var en riktigt bra fråga... Som bloggare så skriver man ju inte bara själv, utan man läser även andras bloggar. Främst hästbloggar då, eftersom man är inbiten hästtjej.

De bloggar man gillar återkommer man till, man kanske slänger in någon liten kommentar.

Viktigt att veta är, att jag, Hedda eller Malin aldrig någonsin kommenterar anonymt! Både emailadress och bloggadress kommer med. För vem vet, skriver man en snäll kommentar kanske man får en snäll kommentar tillbaka?

Och även det är ju ett sätt att göra "reklam" för sin blogg. Kan ju vara någonting att tänka på??

.

Sen att man skriver intressanta inlägg kan ju göra att man får fler besökare. Att dagligen skriva om vad som hänt i Dumles Liv kan nog intressera ganska många. Jag själv tycker att det är intressant att följa hans utveckling, sitter gärna och bläddrar tillbaka några månader, ser tillbaka hur det var då och hur det är nu. Precis som man kan göra i en "riktig" dagbok.

Dumle är ju fortfarande ung, det finns så mycket som han inte har provat på, och så mycket som han kan men behöver bli bättre på. Sånt gillar jag själv att läsa om, och tydligen fler med mig!

.

Jag blir oerhört glad av att skriva i Dumles Dagbok - Det är så kul att så många är intresserade!!

Om jag bara kunde hitta på ett sätt att "dela med mig" av "våra" läsare till er, så skulle jag hemskt gärna göra det.

Nu är det ju inte så enkelt... Visst, jag kan länka tills ögonen blöder, men av 10 läsare kanske endast 2 klickar på en länk, inte är så intresserade, och därmed återgår de aldrig dit.

Men någonting jag faktiskt kan göra, är att dela med mig hur jag tror att Dumles Dagbok har utvecklats så positivt:

• Dumles Dagbok är DUMLES Blogg. Här skrivs enbart om Dumle och hans liv, samt i vissa enstaka fall hans kompisar eller ryttare. Jag har en egen blogg till att skriva om mitt liv, och den har långt ifrån samma läsarantal som den här, trots att den faktiskt finns länkad. --->
• Vi lämnar alltid fullständiga uppgifter när vi kommenterar i andras bloggar!!
• Vi får många förfrågningar om Länkbyten, och det är någonting som vi ständigt tackat nej till, eftersom det inte riktigt pssar in i bloggens "image" (Det där lät liiite snobbigt... ;-P)
• Att hålla sig till "ämnet" är nog ganska viktigt. (Där kom "imagen" in i bilden igen) Dumles Dagbok handlar om Dumle, och ska endast handla om Dumle. Därför vore det både tråkigt och konstigt om jag helt plötsligt började skriva om min dag på jobbet, eller hur?? ;-P
• Intressanta inlägg, att man skriver med en gnutta humor, samt kan se saker både positivt och negativt.
• Att dela med sig av sina erfarenheter, gärna lite tips och sånt, kan vara guld värt för någon annan!!

.

Vad tror ni, kan det vara så enkelt??? Är det Nyckeln till Framgång??