Dumle stod och såg glad ut och ännu gladare blev han att komma ut på skrittrunda. Vi trodde att han kanske skulle vara lite trött och mör efter gårdagens runda. Men inte då, han var pigg och glad och liiite busig, det märktes att det kröp lite i kroppen. Men som vanligt så skötte han sig, han nöjde sig med att nappa tag i grimskaftet och gå och dutta det mot min jackärm. Hur söt som helst var han. <3 Det blev en kort tur, för styltorna byggde snabbt på och då blev det lite halt där vi gick. Skogen är nog bättre? Nå, han fick komma sig ut i hagen igen efter turen och stod där vid grinden och såg så där otroligt söt ut när vi gosade hejdå, med öronen spetsade och så go och mysig.

Lilla Dumle, kan inte finnas finare ponny. <3