Man får tänka sig för både en och två gånger vad man säger, gör och skriver, och framförallt - Vem lyssnar och läser, vem kan ta illa upp, och vem kommer att föra "skiten" vidare??

Allt som pratas om andra är inte nödvändigtvis skitsnack - men det blir skitsnack, så fort som det börjar föras vidare så ändras en mening i taget, tills hela meningar är totalt ryckta ur sitt sammanhang, och det kan bli extremt fel i någons öron...

 

Nu har jag för längesen valt bort att lyssna på allt vad skitsnack är - Tror vi alla tre är lika på den punkten. Lyssnar inte på det, och tar definitivt inte åt oss.

Däremot kan jag faktiskt inte låta bli att för en sekund bli en aning ledsen i hjärtat, när något negativt når mina öron. Speciellt om det är ganska hårda ord, även om de förmodligen är uttalade av en människa som absolut har noll koll på oss och våran älskade pownie.

men likväl som allt annat, är jag så pass kunnig och erfaren, så jag kan släppa, borsta av mig och gå vidare. Och tur är väl det, för annars hade det kanske inte slutat så jättebra.

 

Vi tar det från början.

Dumle är 5 år gammal. Han är inriden, inkörd och lite tävlad i både hoppning och dressyr.

Vi köpte honom som 2½-åring, då både oinriden, oinkörd och knappt jobbad mycket alls.

Det som han kan idag, är det alltså vi som har lärt honom. med otroligt mycket god hjälp från duktiga barn och ungdomar, men vi har även haft förmånen att ha duktiga, kunniga och framförallt erfarna vuxna människor omkring oss, som har kunnat ge både ett handtag då och då, samt råd och tips vid behov.

Den som på fullaste allvar säger till "någon", att det flängsrids en hel massa på Dumle - URSÄKTA??

 

Min definition av flängridning, är att man sitter upp, tjoar, stimmar, galopperar i full fart, är otydlig i sina hjälper, drar och sliter och tycker att det är otroligt kul. Vilket säkerligen inte hästen tycker, men som sagt - Det är MIN definition på flängridning!!

 

Varje gång som Dumle rids, oavsett om det är någon av oss som sitter på, eller om det är ett barn - oavsett ålder, sker det under en vuxen människas övervakning. Och oavsett vilken vuxen som är med, så är det alltid människor jag litar på, som har så pass mycket kunskaper så de kan se om det är flängridning som pågår eller ej. Således kan jag garantera, att ingen någonsin flängridit på min pownie, om man då inte räknar en snabb galopp i skogen som "flängridning".

 

Sen att komma och säga, att Lilla D aldrig kommer att "bli" något på hoppbanorna.

OJ, vilken katastrof!!

Det är faktiskt lite skrattretande, att folk utgår ifrån att en ponny ska kunna prestera på hoppbanorna, och man har "misslyckats" i utbildningen om ponnyn inte kommer att kvala SM i framtiden??

Varför ska det vara så förbaskat viktigt med tävling?? Måste hästen kunna HOPPA HÖGT för att vara en duglig kompis och en läromästare??

För se det, mina vänner, är VÅRAT mål med Dumle. Att han ska bli en fin kompis och läromästare, och kunna lära sina små ryttare att rida - Skritt, trav, galopp - och att dom ska få känna sig säkra uppe på hästryggen. Ett mål som inte alls är att förakta - Upp med näven alla ni som lärde er grunderna på em SM-ponny!!

Enda anledningen till att vi åker ut på tävlingar med Dumle just nu, speciellt i hoppning, som är en gren som han inte riktigt fått kläm på ännu, är att han ska få komma in på en tävlingsbana, känna sig för, titta på publiken osv. Om han sen lyckas otroligt bra, plockar rosetter och hoppar felfritt - Det är bara ett plus. 

Det slutgiltiga målet är ju dock att han ska gå felfritt på LD-nivå, men det målet är en bit bort, och vi tar det som det kommer. Ett steg i taget, med andra ord.

Så för att göra det klart en gång för alla: Vi är inte så naiva så vi tror att Dumle kommer att nå toppen inom varken hoppning eller dressyr - och det är heller inte vårat mål.

Men Dumle kommer att nå Toppen av sin egen nivå, där ingen annan kan mäta sig med honom. När det kommer till barn är han redan helt fenomenal, det tror jag alla som har kontakt med honom kan intyga.

Och det är det som gör honom speciell. 

Slutligen har jag inte så mycket annat att tillägga, mer än att jag tycker att det är tråkigt att folk inte kan komma med sina synpunkter direkt till människorna det berör. Då kanske denne hade kunnat få hela historien berättad för sig, och fått klart för sig vilka som egentligen ÄR målen med Dumle. Att han ska bli en bra barnponny, läromästare och bästa vän.

Vilket han redan är, och så älskad av många barn (och vuxna):