ÄNTLIGEN, får jag väl lov att säga, har jag fått spendera kvalitetstid med min fina Ponny! Vi red ut i skogen, och han var inte överdrivet pigg idag. Dock viskade en liten fågel i mitt öra att han gått ett rejält pass igår, kanske han var lite mör i kroppen?

Vi började med att trava, och då fick jag litegrann börja med att "läxa upp" honom eftersom han inte tog min skänkel. men han fattade, och blev mer alert nästan direkt.

I skogen tog vi långa svängen, dvs rakt fram direkt in i skogen istället för att rida på åttorna som vi brukar. Det är en väg jag inte ridit på länge, och det var huuuur vackert som helst där idag, tät skog och mycket snö på trädgrenarna. MYYYYS!

 

Sen kommer man in i en korsning, och där träffade vi en travare. Såklart lyckades Dumle än en gång skrämma slag på den stackarn. jag vet inte varför, men "alla" travare verkar så svinigt rädd för små vita och fläckiga ponnysar. 

Sen ville Dumle bara springa efter den, och vi galoppade en bit bakom, dock inte så fort utan den hann iväg en bra bit före oss och försvann till slut utom synhåll. Men på nåt sätt var det ändå som att lilla D inte kunde släppa den där travaren, utan han gick och kikade hit och dit, och nästan förväntade sig att den skulle vara bakom varje krök.

 

Vi jobbade mycket galopp idag, både samlat och full fart framåt. Dumle blev bättre i både bjudning och följsamhet eftersom, och när vi avslutade skogsturen med att öka och minska traven var han helt underbar att sitta på! Rund och fin i formen, och trampade på BRA! Jag hade kunnat rida flera timmar till!

 

Vi avslutade vårat "fredagsmys" med att pussa mule och rykta heeeeela lilla skitpownien. Jag tror att han gillade det också, för han stod då stilla, fast vi var i boxen.